After every storm comes a rainbow.


Sitter just nu i sängen, med tända ljus omkring mig.
Zita ligger utstäckt här i sängen brevid och sover djupt.
Jag måste säga att jag är så tacksam för allt jag har omkring mig.
Min Familj, mina nära och kära, mitt jobb, min hund och katt.
Alla grejer som jag har,
kan egentligen rabbla upp väldigt mycket jag är tacksam för.
men de får räcka med det jag precis skrev.
och jag vet att allt kommer att ordna upp sig för mig tillslut,
jag känner redan att jag är på god väg.. har bara en liten bit kvar.
jag bara vet att allt kommer fixa sig.. så sa alltid mormor,
och de säger mamma med.. jag har också börjat med det.
Allt fixar sig tillslut. Det gäller bara att inte ge upp!

Något jag måste kämpa med är att börja öppna mig mer,
sluta stöta bort människor och istället låta dom finnas kvar. 
Jag måste börja lära mig att lita på människor igen.
Det är så svårt & det är en av mina största rädslor.
Tyvärr så är det de, helt sjukt egentligen.

Jag vet att jag gjort mycket dumma saker i mitt liv.
Som jag ibland kan ångra. Men som jag inte kan få ogjort.
Vissa människor har även försvunnit ur mitt liv,
som jag än idag ibland saknar. Men minnena lever kvar!
Men skulle inte allt som hänt, hänt.
Skulle jag inte vara där jag är idag,
Jag har tagit lärdom av alla misstag jag gjort i livet,
jag har också som priset för det blivit en starkare människa.
Och Jag vet idag att jag är en bättre människa än vad jag en gång var.

Tack.


Kan de vara dig mitt hjärta så länge suktat efter..?

Ja jag sa ju tidigare att jag har insett ett & annat detta år.
..men vågar jag berätta för dig? oh nej.
men nånstanns tror jag att du vet det med.
Skulle bara vilja skrika ut.. men rösten vågar inte ta i.
Jag vågar bara inte falla helt, tänk om du inte var där och tog emot mig?
eftersom jag väntat så pass länge nu. jag vill inte förlora något heller.
hmm, de vore ett stort steg, fast som jag så länge väntat på att ta,
men nån jävla skit håller mig tillbaka..



men vågar man inte satsa har man ju redan förlorat.
och jag är ingen förlorare!
Jag måste bara hitta modet nånstanns på vägen.

ibland vänder kärleken helt ut och in på en.
jag vet helt enkelt inte hur jag ska göra.
Vill jag riskera att förlora det jag nu har eller
våga satsa för ett steg längre?
åh de e så svårt ibland.

men vem du är. jag är 99% säker på att du vet.
Men ingen annan, inte än sålänge iallafall :)

I miss the way you made me smile!!



Idag har du följt mig i tankarna igen.
Varför måste du påminna mig om dig hela tiden?
Du gör det så mycket svårare än vad det redan är.
Ibland saknar jag dig något obeskrivligt.
Men jag är rädd att våran historia tog slut för länge länge sen.
Jag hoppas du har det bra och att du börjar må bättre.
och jag hoppas att du en dag inser vad du betydde för mig.
För jag vet. Ja jag vet att vi skulle fått de bra tillsammans.
men du förstörde mig en bit på vägen..
Fast personer som du, dom växer inte på träd.
För du, du är ett sällsynt exemplar.

miss you love!

De hjärta som skulle bli ditt på nått vis, fryser nu sakta till is.



"Det knyter sig i magen, halsen börjar bränna och
jag får svårt att andas. Jag tror det är tårarna som lurar.
Men jag låter det va, än en dag"

Nu är du här igen i mina tankar så starkt.
Ibland vet jag inte vad jag ska ta mig till för att kunna glömma dig,
men man kan inte glömma personer som lagt djupa spår efter sig.
Någonstanns i alla röra tror jag att jag håller på att hitta mig själv
- jag måste tacka dig för det.
När jag gick ifrån dig - den jobbigaste - fortfarande ibland lika jobbigt.
Så har jag insett ett och annat under det här året.
Du är och kommer alltid att vara en av de svåraste val i mitt liv.
Förstår själv inte hur jag kunde gå, då du mådde som sämst.
Men du vet hur ont de gjorde att se på och inte kunna göra något.
Men jag är tacksam för tiden vi fick ihop - trots allt..
En historia jag inte tänker ta här.

Jag vet att de kommer gå bra för dig med tillslut.

Nu börjar halsen bränna igen,
och ögonen fylls så de blir bara suddigt.
vi säger hejdå för ett tag.

7 månader har bara flygit förbi..




Bild: tagen från weheartit.com


Många tankar håller att snurra i mitt huvud. Mest handlar de väl om framtiden. Jag har insett mycket det här året.
Både bra och dåliga saker.
Jag vet dock att jag har lite saker att ta itu med, måste bara få modet till.
- för har man inte satsat, då har man redan förlorat.
Men jag vet att jag är på rätt håll nu & bara de gör mig lite lugnare på nått sätt.Ibland snubblar man över hinder, man måste ta sig över,
och om inte de går får man krypa under.
Livet är inte alltid lätt. Men man gör själv vad det blir till.
upp & ner, ner & upp.. precis som i en bergodalbana.
Men ibland kan jag tänka - om allt vore bra precis hela tiden.. då skulle de ju inte finnas något att kämpa för i livet. Och sen tillslut skulle man bli vad vid det, och då tillslut skulle man sluta uppskatta & bli glad för saker och ting. Jag behöver få kämpa, jag behöver få känna hur allt bara flyter på ibland. Att ibland få ramla omkull, men att alltid ta steget upp igen.
Jag tror att allting har en mening, de gäller bara att kunna se de bra i det dåliga ibland..
Jag tror på ödet, att saker och ting ibland är förutbestämmt.
jag tror på karma. Gör du bara dåliga saker - får du lika mycket skit.
Karman kommer och jagar dig, då du är allra svagast.
Och gör du bara bra saker - ja då blir de bara bra saker tillbaks.
dock kan det ibland bli lite förrvirrat. nånting rubbas eller förväxlas..

Haha jag är en höjdare på att sjunka in i mina egna tankar!

Föresten.
Idag, just precis idag så är det 7månader sedan som jag fimpade.
har inte ens tagit ett bloss på en cigg. Vet ni hur skönt det är eller?
jag känner mig fri, friare än på länge! äntligen!
Den där lilla cancerpinnen kan inte bestämma över mig inte! =)
Men kan dock ibland sakna det. Pausen & lugnet man fick.
När jag förut skulle jämföra de negativa mot de positiva med att röka,
så fanns de ju bara en självklarhet att sluta.
Men inget går om inte viljan hänger på!

Nu ska jag läsa veckorevyn innan selma kommer hit!

bloglovin



Du är guld värd i mina ögon.


(från i sommras på mig och crippa)


Det blev tyvärr ingen vinst igår.. eller mamma vann ju en ny bingolott.
Tycker egentligen inte de räknas, men de var ju trotts allt vinst endå.

Men Istället fick jag en jätte trevlig kväll,natt & morgon med Crippa.
Vi spelade ju självklart bingo först, blev lite småsura då vi inte vann,
men bestämde istället att vi spelar nästa söndag igen, fast med 3st lotter var haha!
Efter det spelade vi xbox kinect, både ett bilspel och sen dansspelet.
Sen blev de precis som när vi var små, vi låg och snackade hela natten, och drack te haha.
Jag undrar ens om vi fick någon sömn överhuvudtaget, Nåja båda kom iallafall iväg till jobbet imorse! =)
Crippa jag tycker att alla människor borde ha en person som dig i sina liv.
Snart har vi kännt varann i 11år! Och jag hoppas att vi kommer ha varandra i våra liv tills vi blir gamla!
Du är speciell för mig och jag älskar dig för den du är! Du har alltid funnits där för mig.
På nyår drar vi till barcelona, och förhoppningsvis flyttar vi även dit efter nästa årskift!
Det kommer gå bra för oss, jag bara vet det.

i stunder av smärta, kan jag känna att du var den rätta..



Har dock haft en bubblande känsla i bröstet idag eller inte bara idag, den kommer och går.
Allt pga en stor saknad & längtan till en viss person.
Läser du det här, så vet du att de e dig jag pratar om. Vi var tvunga att gå skiljda vägar,
du vet att jag inte klarade att se på längre.. Det är en av de jobbigaste val jag någonsin gjort..
Fortfarande tvekar jag på att svara då du hör av dig.. eller i andra stunden så slår jag ditt nummer för att sen ringa upp.
Men någonting i mig stoppar mig varje gång, tänk om jag blir lika sårad igen?
Jag vågar helt enkelt inte.
Jag hoppas du hittar din plats i livet och jag önskar dig all lycka till.
Helst av allt hoppas jag att vi möts igen, i en bättre tid i våra båda liv.
Jag glömmer inte dig, har jag en gång älskat dig.. kommer du alltid finnas i mig.
och jag minns förr, hur vi jämt sa att vi var varandras vän i livet. Jag saknar dig M.
De svåraste är väl att jag förlorade inte bara kärleken utan även en vän...


RSS 2.0